.

Ojoj, nu har det hänt grejor vill jag lova! Igårkväll kom mamma Bell och pappa Christian och skulle hämta mig. Jag mötte dem så fort jag bara kunde, viftade i svansen och hoppade och skuttade. Det är ju jätteroligt med människor som kommer och hälsar på! Jag fick sitta i pappas knä medan mamma och Pia snackade lite och sådär, och sen for vi iväg i den brummande plåtlådan. Det var inte sådär jätteroligt till att börja med. Ungefär 6 mil tar det att vänja sig vid hemskheterna, men sen hittade jag min plats:

När vi kom hem sa mamma Bell att "det är här du ska bo resten av ditt liv" och det kändes riktigt bra faktiskt. Tills vi kom in och jag stötte på katten! Herregud va läskigt det var, fast jag låtsades att jag var rättså cool-lugn och morrade lite åt honom, medans jag backade in under skostället. Men sen sprang ju den fegisen och då blev jag mycket tuffare, kröp fram och skällde efter honom. Så ska dom tas, serni! Ni ska bara veta hur stor han är. Typ 4 gånger större än mig!

Det är ett stort hus jag bor i nu, men det känns helt okej. Igår var det lite otrevligt, jag kände mig tvungen att pipa av missnöje lite då och då. Men mest for jag omkring och jagade bollar och sådär.

 

Efter att ha stojat omkring såhär ett tag var jag verkligen helt slut!

 

Här somnade jag gott och sen fick pappa bära mig upp när vi skulle sova, för jag ville inte vakna!

Mamma Bell tyckte att jag var såååå söt. Och det var jag ju faktiskt.

 

När vi kommit upp på övervåningen vaknade jag dock till lite och tänkte att jag faktiskt också ville sova i den stora, sköna sängen. Så jag satte mig i min bädd och pep och skrek, gormade och tjöt och mamma och pappa låg och övervägde om jag faktiskt skulle få sova i sängen, men de tog sån tid på sig så jag däckade innan de hade bestämt sig. Sen sov jag nästan hela natten i min stora bädd. Jag vaknade bara en gång och pep lite, men då la mamma handen i bädden så då kändes det bättre och jag somnade om. Imorse klev vi upp kl 5 första gången, för då ringde pappas klocka och sa att han skulle på jobb. Sen ville mamma gå och lägga sig igen (efter att vi varit ut) och dååå vetni, dååå fick jag sova i den stooora, mjuka sängen! Jag sov lite under täcket, lite på kudden och lite över mammas ansikte och så lite under täcket igen, ända tills klockan blev åtta!

 

Men idag är en ny dag och jag har hunnit med att äta frukost, gå ut tre gånger, leka, jaga katten och bajsa på golvet (mammas fel, hon var i källaren och gjorde upp eld!)

 

 

Jag kan inte fatta var katten tar vägen! Han försvinner ju bara.. Mamma säger att jag måste sluta skälla och jaga honom om jag vill leka med honom, men det tror jag inte ett dugg på. Dessutom behöver han motioneras!

 

 

Puss från mig!